Vad är en fri radikal?
När en frukt ruttnar beror det på att det oxideras. Fria syreradikaler frisätts då. Samma nedbrytande process äger hela tiden rum i vår kropp. De fria syreradikalerna som då bildas kan vara skadliga.
Fria radikaler är en molekyl som har förlorat en viktig del, nämligen en av de elektriskt laddade elektroner som parvis cirkulerar i den. För att återställa balansen snattar radikalen frenetiskt en elektron från någon närbelägen molekyl eller ger bort den opariga. När den gör detta ställer den till kaos bland molekylerna i proteinerna, fetterna och det genetiska DNA i cellerna, vanställer dem och utsätter dem för korrosion.
Om måltavlan är fett kan radikalen ge upphov till en våldsamt destruktiv kedjereaktion som bryter ner membran och får cellerna att upplösas. När radikalen stöter på protein kan den snitta av stycken så att proteinets förmåga att fungera förstörs.
Angrepp på DNA, i synnerhet i cellernas små kraftverk, de så kallade mitokondrierna, orsakar mutationer som får cellerna att uppträda avvikande. Med tiden tar de skador fria radikaler åstadkommer ut sin rätt och gör kroppen åldrad och sjuk.
Trots att de fria radikalerna bara lever bråkdelar av en sekund, kan de skada cellmembran och kromosomer. Fria radikaler sätts i samband med över 200 sjukdomar. Åderförkalkning, blodpropp, hjärnblödning, cancer, senilitet, grå starr och reumatism är en del av sjukdomarna. Listan blir ständigt längre.
Fria radikaler kan också påskynda åldrandet. De framkallar rynkor, fösvagar njurarna och nedsätter motståndskraften mot åldersbetingade sjukdomar.
Ett visst bildande av fria radikaler hör till den normala ämnesomsättningen och vårt immunförsvar behöver dem för att ta kål på virus, bakterier, svampar och cancerceller. Men vi behöver skydda oss mot bildandet skadliga fria syreradikaler. Här kommer räddarna in.
Antioxidanterna
En antioxidant är helt enkelt ett ämne som kan donera den eftertraktade elektronen till en fri radikal utan att själv bli farlig. En antioxidant som stöter på en radikal sätter därmed stopp för dess härjningar – för den långsamma degeneration som kallas åldrandet. Eftersom antioxidanterna kan blockera, avbryta eller reparera de härjningar av fria radikaler som gynnar åldrandet är det viktigt att se till att det finns gott om antioxidanter i cellerna.
Tre viktiga metoder
att förstärka sitt förråd av antioxidanter
Den första försvarsåtgärden är att äta massor med antioxidanter så att blodomloppet och därmed cellerna översvämmas av ämnen som neutraliserar de fria radikalerna. Detta innefattar de tre stora antioxidanterna – E-vitamin, betakaroten och C-vitamin.
För det andra kan man undvika mat som lätt oxideras, det vill säga förändras kemiskt av syre så att de genererar fria radikaler inom cellerna och förstör dem. När fettet tar åt sig syre blir det efter hand härsket eller “peroxiderat” och allt farligare. Det är nu fullproppat med “lipida hydroperoxidmolekyler” – som hör till de fientligaste fria radikaler som finns. Sådana vill man inte få in i kroppen genom att äta härsket fett.
De är en tidsinställd bomb som garanterat kommer att explodera i cellerna. När man har fått in dem i kroppen med maten, splittras den lipida hydroperoxidmolekylen, under inverkan av kroppsvärmen, vissa enzymer samt järn och koppar, och frigör två kemiska monster, bl.a. den fruktade hydroxylradikalen, som börjar härja i cellerna.
Deras metod är kedjereaktioner som tänder den ena cellen efter den andra, som en brinnande stubintråd, gör dem odugliga och kan förstöra dussintals celler åt gången innan de dör. Man kan ju föreställa sig dessa härjningar av fria radikaler i de ömtåliga fettrika membranen i hjärncellerna dag efter dag.
Ett stort antal produkter i affärerna innehåller fett som tenderar att bli härsket – kex, småbröd, kakmixer, mjuka kakor, chips, pajer, frukostflingor, såser, torkade maträtter, vegetabiliska matoljor, färdiga dressingar, majonnäs, pizza och efterrätter.
Det som oxiderar långsammast och därmed är snällast mot cellerna är enkelomättade fetter som olivolja.
Det är inte överraskande att de som använder olivolja tenderar att drabbas mindre av cancer och hjärtsjukdomar. Enkelomättade fetter behöver lång tid för att oxidera och bli härskna och bidra också aktivt till att avvärja bildandet av fria radikaler. Rika källor till enkelomättade fetter är: olivolja, rapsolja, linfröolja, oliver, avocado, mandel och hasselnötter. De riktigt farliga fetterna är en del fleromättade, t.ex. majsolja, som suger åt sig syre i rasande fart, snabbt härsknar eller oxiderar och kaster ut fria radikaler.
En tredje metod är att ta kosttillskott, örter, vitaminer och andra livsmedelsingredienser som indirekt stimulerar enzymerna att sätta fart på kroppens avgiftningssystem som slår ut de fria radikalerna. Hit hör bl.a. broccoli, som innehåller sulforafan, ett ämne som stimulerar mekanismer som förstör vissa fria radikaler. Genom att ge cellerna antioxidanter ger man dem en oslagbar ungdomsdryck