Lykopen, tomatens röda antioxidant, kan skydda mot ateroskleros
En holländsk studie publicerad i det kommande numret av tidskriften Atherosclerosis talar för att lykopen kan ge betydande skydd mot ateroskleros

Bakgrund:
Oxidation av det onda LDL-kolesterolet följt av upptag i makrofager (storätare) i kärlväggen med bildning av skumceller och fettstrimmor är viktiga steg vid uppkomst av ateroskleros (åderförkalkning). Många av de etablerade riskfaktorerna för ateroskleros har visat sig stimulera till bildning av fria syreradikaler i kärlväggens endotel. Dessa bidrar till oxideringen av LDL-partiklarna.

Antioxidantiasystemet är avgörande för försvaret mot de fria radikalerna. Den mesta kunskapen finns om vitamin E och C och glutation (GSH). Mindre är känt om flavonoider och karotenoider i mat och dryck. En av de vanligaste karotenoiderna är lykopen, som de senaste åren fått stor uppmärksamhet både när det gäller försvar mot hjärt/kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Studien:
Den aktuella studien avsåg att studera om låga halter i kroppen av olika karotenoider var förknippade med ökad risk för ateroskleros. 108 personer med måttlig-svår ateroskleros i bukaorta och 109 välmatchade kontroller deltog. De var 55 år eller äldre. Ateroskleros i form av förkalkningar i bukaorta registrerades med röntgen i nivå med första till fjärde ländkotorna.

Förändringarna klasificerades som ansaknade, lätta, måttliga och svåra. Halten av karotenoiderna alfa-karoten, beta-karoten, beta-kryptoxantin, lutein, lykopen och zeaxantin mättes i blodet. Blodfetter, olika antropometriska mått, blodtryck och förekomst av hypertoni, rökning och diabetes registrerades också. Inverkan av de olika karotenoiderna analyserades med ålders- och könsjusterad regressionsanalys.

Resultat:
Serumhalten av lykopen var omvänt förknippad med ateroskleros i bukaorta mätt som grad av förkalkning. Riskförhållandet (Odds ratio) för ateroskleros för den fjärdedel (kvartil) av deltagarna som konsumerade mest lykopen jämfört med den fjärdedel som konsumerade minst var 0.55. Justering för andra riskfaktorer påverkade inte sambandet. Sambandet var extra starkt för rökare där riskförhållandet för de som konsumerade mest lykopen jämfört med de som konsumerade minst var hela 0.35, det vill säga hela 65 procent mindre ateroskleros. Man kunde i studien inte påvisa något samband med ateroskleros för de andra undersökta karotenoiderna.

Slutsats:
Studien talar för att lykopen, men inte de andra undersökta karotenoiderna, kan ha en viktig skyddande effekt vid utveckling av ateroskleros.

Kommentar:
Det finns nu åtskilliga epidemiologiska studier som talar för att lykopen har en skyddande effekt på hjärt/kärlsjukdom och cancer, bland annat i magtarmkanal och prostata. En omfattande översiktartikel om lykopen finns i Nutrition Reviews (Clinton 1998).

Lykopen är den vanligaste karotenoiden i vår föda och den rikaste källan är tomater. Lykopen och andra karotenoider är dock hårt bundna till makromolekyler i de flesta födoämnen och absorptionen kan därför vara problematisk. Upphettning ökar starkt tillgängligheten men dessutom fordrar absorptionen i tarmen tillgång till galla och fettsyror. I en aktuell studie (Paetau et al 1999) mättes koncentrationen av lykopen i munslemhinneceller efter 4 veckors tillförsel av tomatjuice, kapslar med lykopen (lycopene beadlets) och en oljeberedning av tomat i kapslar (tomato oleoresin). De två sistnämna, men inte tomatjuice, gav en ökning av lykopenhalten i cellerna.

I väntan på välkontrollerade prospektiva studier med lykopen kan ändå förtäring av lykopenrika grönsaker, särskilt tomatprodukter, starkt rekommenderas. Att beakta är dock att upptag av lykopen i tarmen kräver upphettning och/eller tillgång till fettsyror. Här kan olivolja, rapsolja eller fiskolja hjälpa till. Faktum är att man får i sig mer lykopen genom förtäring av tomatketchup och tomatpasta (även via pizza) än genom att äta en rå tomat utan olja!
Källa: Medicallink.se Olle Haglund

Cancer hämmas av nypon och havtorn
Ämnen i extrakt av frukt och bär påverkar hastigheten som cancerceller delar sig på. I samarbete med Lunds universitet har Marie Olsson vid SLU i Alnarp studerat hur tio slag av frukter och bär hämmar delningen av tjocktarms- och bröstcancerceller.

Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan bröstcancerceller påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn. En rad olika antioxidanter i extrakten analyserades.

De extrakt som innehöll mycket vitamin C visade sig vara de som hämmade celldelningen mest, men effekten av bara askorbinsyra (vitamin C) uppvisade inte samma mönster och var mestadels obefintlig eller marginell. Detta pekar på att vitamin C samverkar med andra ämnen i bärextrakten.

En förutsättning för att effekten ska uppnås är också att ämnena tas upp av kroppen och kan transporteras, åtminstone för verkan på bröstcancercellerna. Om man kan ta reda på vilka substanser det rör sig om, så finns det en möjlighet att man i framtiden ska kunna tillverka läkemedel av dem.
Källa: SLU

Cancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen och är oftast liksom bröstcancer hormonberoende. Formerna varierar och liksom med bröstcancer finns det flera former som är ärftliga och mer eller mindre hormonkänsliga. Det finns möjligheter att ge kompletterande behandlingar och förebyggande insatser med kost och metoder från komplementärmedicinen.

Kost och befolkningsstudier ger vägledning om några av de faktorer som kan vara av betydelse. Prostatacancerns utbredning i världen visar stor variation. Sjukdomen är vanligare i västerlandet jämfört med asiatiska länder som japan.

Kostfaktorer:
Lykopen, det röda ämnet som bl.a. finns rikligt i tomater tycks ha en skyddande effekt mot sjukdomen.

I en studie: “Lycopene slows human prostate tumour growth in mice and combined with vitamin E is even better” finner forskarna hållpunkter för att ett högt intag av ämnet kan kopplas till en minskad risk för prostatacancer. En sk fas II studie pågår nu på människor efter de preliminära försöker på möss. Man testade en låg och en hög dos av syntetiskt lykopen enbart eller låg och hög dos av syntetiskt vitamin E och i kombination med vitamin E och lykopen.

En jämförelse mot placebo genomförs.

* Man fann att lykopen minskade tumörväxten hos mänskliga tumörer med över hälften.

* Kombinationen minskade effekten med 73%.

* Minskningar i PSA värden visade även effekten av lykopen.

* Utmärkande vara att det var den låga dosen av lykopen och vitamin som var mest effektiv.

Studien är dock för liten för att enbart kunna avgöra om friska individer kan få en förebyggande effekt med lykopen. Resultaten ligger dock i linje med den genrella bilden att lykopen och vitamin E kan ha en skyddande effekt mot prostatacancer. Därför kan man säkerligen redan nu rekommendera alla män att regelbundet äta lykopen och E-vitaminrika födoämnen som tomater, papaya, röd grapefrukt, vattenmelon, vetegroddar, spirat vete, fullkornsprodukter nötter och olivolja, mango, bladgrönsaker.

Kosttillskott och berikade födoämnen kan hjälpa till med att ge tillräckliga halter av lykopen och vitamin E som annars kan vara svår att få med en balanserad diet. I Sverige finns det tillgängligt ett kosttillskott med koncentrerat Lykopen som kan användas som egenvårdsmedel för att förebygga prostatacancer.

Grupper som kan vara aktuella för tillskottet:

* Alla män som inte intar tillräckligt med naturligt lykopen enligt listan ovan

* De med ökad förkomst av prostatacancer i släkten.

De som har drabbats och som vill öka intaget av ämnen som har visats förlänga tiden till dess att markörer som PSA för sjukdomen
Källa : Helhetsdoktorn.nu

Mikrovågor förstör näringsämnen
John Briffa M.D. för Epoch Times London
23.06.2007 10:31

Att äta hälsosamt handlar inte bara om att välja nyttig mat. Det handlar också om hur maten förbereds innan man äter den. Grönsaker kan till exempel förlora näringsämnen under kokning, och mest går till spillo i mikrovågsugnen.

I en nyligen publicerad studie hur man funnit att även tio minuters kokning av broccoli minskar innehållet av växtkemikalien glukosinolat med 40 procent. I kroppen omvandlas glukosinolater till andra sammansättningar kallade för isothiocyanter som antas ha egenskaper som skyddar mot cancer.

I forskningsstudien som utfördes på Warwick Medical School i England, upptäcktes som väntat att en kortare koktid ledde till en minskad nedbrytning av glukosinolater. En kokning på fem minuter ledde till en förlust av endast 15 procent.

Den här forskningen påminde mig om en tidigare artikel jag skrivit som sammanfattande en del av den förlust av näringsämnen som kan inträffa med olika metoder av matlagning.

Mikrovågor rekommenderas ofta som en kokningsmetod att föredra, eftersom den kan minska kokningstiden. Men forskningsbevisen antyder att denna form av kokning kan leda till en betydande förlust av näringsämnen. I en studie som publicerats i Journal of the Science of Food and Agriculture, bedömde forskare effekten av olika kokningsmetoder på näringsnivåerna i broccoli.

Medan man fann att två tredjedelar av det ursprungliga innehållet av näringsämnet flavonoider, som skyddar mot sjukdomar, förlorades efter att broccolin kokats så orsakade kokning i mikrovågsugn en jätteförlust på 97 procent av flavonoiderna. Analyser av andra näringsämnen avslöjade liknande enorma värdeminskningar. I motsats till vad som kanske förväntas, verkar det som om vi med mikrovågor säger farväl till en stor mängd av de bra näringsämnen som finns i grönsaker.

Den här studien visade att ångning orsakade en nedbrytning på endast elva procent av flavonoiderna. I en annan studie fann man att kokning minskade nivån av folater (anses skydda mot hjärtsjukdomar och cancer) i spenat och broccoli med mer än hälften. Ångning hade jämförelsevis minimal nedbrytande effekt på folatnivånerna.

Vad forskningen visar när det gäller kokning av grönsaker är att ångning i allmänhet är bäst, och ju kortare koktiden är desto bättre. Det bästa för hälsan är grönsaker som inte kokats för mycket utan tillagats ”al dente”.
Fakta
Flavonoider eller flavonglykosider är samlingsnamnet på ett hundratal närbesläktade ämnen, som framförallt finns i frukt och grönsaker. De fungerar alla som effektiva antioxidanter. De anses bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Flavonoiderna sitter oftast i växternas yttersta delar (i skalet, de yttersta bladen etc). Flavonoider förekommer framförallt i lök, broccoli, äpplen och röda druvor – och i mindre mängder i nästan alla grönsaker och frukter.

Glukosinolater är ett svavelhaltigt ämne med karaktäristisk smak som finns i broccoli och olika kålväxter. Den har en cancermotverkande effekt.

Al dente: (betyder eg. på tanden) Italienskt uttryck som används vid kokning av pasta och det innebär att pastan ska göra motstånd när man biter i den.

Källor: www.primavi.se/matlexikon , www.ortblomman.com , www.fruktogront.se
John Briffa är läkare, författare och hälsoskribent i London, med intresse i kosthållning och naturmedicin. Briffas webbplats: http://www.drbriffa.com/
Översatt från originalartikel på engelska.
Källa: www.epochtimes.se

Att äta bär är hälsosamt för hjärta och blodkärl
Undersökning: Februari 2008

Nya forskningsrön visar att regelbundet intag av bär befrämjar hjärtats och blodkärlens hälsa. I en färsk undersökning gjord på Folkhälsoinstitutet, resulterade intag av bär i bland annat sänkt blodtryck.

I undersökningen deltog medelålders män och kvinnor, som hade förhöjt blodtryck eller andra riskfaktorer för hjärt- och blodkärlssjukdomar. Deltagarna åt och drack under två månaders tid bär och bärsaft eller kontrollprodukter. I början och i slutet av undersökningen mättes blodtrycket. Dessutom mättes halten av olika markörer för hjärt- och blodkärlssjukdomar samt för bärintag i blod- och urinprover.

I blodproverna från deltagarna som blivit lottade till bärgruppen, mättes förhöjda halter av näringsämnen, som t.ex. flavonoider och C-vitamin. I bärgruppen sjönk det systoliska blodtrycket, medan halten av HDL-kolesterol, dvs. det goda kolesterolet, steg. Dessutom hade intaget av bär en fördelaktig inverkan på blodplättarnas funktion.

Försökspersonerna åt olika sorters bär, dvs. blåbär, lingon, svarta vinbär och aronia, i form av hela bär, pure och saft. Varje dag åts två portioner, allt som allt ungefär 160 g/dag. Specialforskare Iris Erlund anser, att det är en rimlig mängd.

”Det är synnerligen glädjande om vi med en sådan måttlig dagsportion kan inverka positivt på faktorer som är viktiga för hjärtats och blodkärlens välmående”, säger Erlund.

Bären innehåller rikligt med polyfenoler, t.ex. flavonoider, och det är sannolikt dessa ämnen som är orsak till de positiva verkningarna. Detta antagande får stöd från tidigare undersökningar som tyder på att andra livsmedel som innehåller polyfenoler, dvs. kakao och röd vin, har liknande effekter.

”Våra inhemska bär är den rikligaste och mångsidigaste källan av polyfenoler. Dessutom innehåller bären många andra nyttiga ämnen, som t.ex. C-vitamin och vattenlöslig fiber, men mycket lite energi och fett.”

”Med sina vackra färger och fräscha smaker ger bären variation till kosten, både visuellt och smakmässigt. Det lönar sig att äta rikligt av dem, helst dagligen.” säger Erlund.

Forskarna har sedan länge känt till att en kost som innehåller rikligt med frukter och grönsaker minskar risken för vissa folksjukdomar. Man har antagit att, p.g.a. deras fördelaktiga näringsinnehåll, är även bär hälsosamma. Få kliniska studier har dock undersökt bärens effekter på människan. Den färska undersökningen ger nu viktig ny information om vilka faktorer som kan påverkas genom att man äter bär.

Undersökningen publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition i februari. http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/87/2/323
Iris Erlund, Raika Koli, Georg Alfthan, Jukka Marniemi, Pauli Puukka, Pirjo Mustonen, Pirjo Mattila, Antti Jula. American Journal of Clinical Nutrition 2008; 87: 323-331

Tilläggsinformation Forskning
Specialforskare Iris Erlund
Folkhälsoinstitutet Avdelningen för hälsa och funktionsförmåga
Tel. 0400 582514 iris.erlund(at)ktl.fi